I helgen arrangerades Brainchild på Tekniska museet, en dag om och för särbegåvade barn, unga och deras föräldrar.
Särbegåvade barn som inte får stimulans på rätt nivå kan bli inåtvända eller stökiga. Lika gärna som att vara bäst i klassen kan de därför vara skoltrötta hemmasittare eller få en felaktig bokstavsdiagnos. Ironiskt nog är det alltså inte ovanligt att barn som har lätt för sig och kan väldigt mycket inom vissa ämnen går ut skolan med ofullständiga betyg.
Viktigt att öka kunskap om särbegåvning
Det är därför viktigt att vi lär oss mer om särbegåvning, framför allt i skolan men även att förskolepedagoger och föräldrar blir mer medvetna. Ett sätt att se om barnet är särbegåvat kan vara att barnet ritar mer än huvudfotingar vid tre års ålder. Är tecknandet långt mer avancerat än vad som är brukligt för den åldern är detta något att hålla koll på.
Barn med särbegåvning älskar ofta kunskap men avskyr skolan. Det är särskilt typiskt för särbegåvade tonåringar. Detta grundar sig i att de upplever tristess, det är långtråkigt och lärarna förstår inte. Och så vidare. Det blir bara en lång plåga att vara i skolan.
Informera skolan
Särbegåvning måste informeras till berörda lärare och helst även mot rektor då lärare dessvärre kan behandla elever direkt fel på grund av okunskap. Mycket av dagen handlade förstås om problematiken som uppstår i skolan.
Jag önskar verkligen att landets alla pedagoger var där. Det var så mycket bra kring detta som de skulle ha så mycket nytta av. Hoppas att vi kan se till att arrangera denna dag igen, gärna en dag helt vikt särskilt för pedagoger och personal som arbetar inom skolan. Det är välbehövligt.
Vilken dag! Det är allt jag kan säga avslutningsvis, så inspirerande och lärorik. Tack alla som kom och bidrog till att göra Brainchild till en toppendag!
VMG 